När jag var i 10 – 12 års åldern hände det några gånger att jag och några kompisar besökte resterna av Maltesholms cementfabrik i Ö Sönnarslöv. Det var inget våra föräldrar tyckte om, så vi var där utan deras vetskap. Det var spännande att gå omkring bland dess stora fabrikshus och ruiner.
Cementfabriken lades ner hösten 1928 efter det att Cementbolaget i Limhamn köpt upp Maltesholms cementfabrik. Det fanns ledig kapacitet i Limhamnsfabriken som man ville utnyttja. Denna och kommande sammanslagningar har lett fram till dagens storkoncern inom cementtillverkning.
Då tillverkning startade 1899, blev det nära 30 år. Kalken bröts i det närliggande kalkbrott och fraktades till fabriken per järnväg. Även leran som behövdes fraktades med järnväg till fabriken. Maltesholms järnvägssystem bestod av spår med olika spårvidd. Cementen fraktades på järnväg till Åhus hamn. Man hade byggt ett stickspår mellan cementfabriken och Gärdsbanan.
Efter tillverkningen packades cementen i tunnor. För att förse fabriken med tunnor startade man ett eget tunnbinderi.
Från mitten av 1700-talet fanns det även en tegelfabrik, i närheten. Den lades ner i början av 1900-talet. Ett antal av husen i Ö Sönnarslöv är byggda av den gula tegel som tillverkades där.
Maltesholm hade även ett sågverk som sågade virke från egen skog. Sågverket lades ned i början av 1960-talet.
Cementfabriken och dess tillhörande verksamheter gjorde bidrog till att Ö Sönnarslöv blomstrade. Arbetare, som mest ca 300 personer, gick till sin arbetsplats från småbyarna runt om. Arbetspassen var både långa och tunga. Fram till 1918 var det tvåskift (d.v.s. 12 timmars skift). Det var nödvändigt att hålla igång ugnarna dygnet runt. !918 gick man över till treskift.
Det var år 1963/64 som jag som grabb sista gången besökte fabriken d.v.s. ca 60 år sedan. I april i år (2023) fick jag möjlighet att besöka området igen. Det var då jag skapade bilderna i denna blogg.
