Augustinatt i Söderöskogen

En sen eftermiddag i början av augusti packade jag ryggsäcken med liggunderlag, sovsäck, extra tröja, termos, ett par mackor och givetvis fotoutrustning. Planen var att tillbringa natten under bar himmel i skogen.

Jag vandrade iväg till en plats som jag tycker om mycket. Det är en moss- och lavatäckt stenhäll med gles tallskog. Lägerplatsen etablerades d.v.s en plats för att lägga ut liggunderlaget letades upp och ryggsäcken placerades bredvid detta.

Kameran plockades fram och jag började fotografera stenhällarna med dess mossa och lava. Allt var tyst och lugnt. Endast någon enstaka småfågel sjöng en kort drill. Timmarna gick och fram emot klockan 11 gick jag till lägerplatsen och satte mig på liggunderlaget. Som ryggstöd hade jag en tall.

Efter ett tag plockade jag fram termosen och en macka för att ta en kvällsfika. Som vanligt smakade kaffe och macka utmärkt ute i naturen. Efter fikat så fotograferade jag några enstaka bilder, men efter hand blev mörkret så påtagligt att det var svårt att fotografera.

Jag packade ner kameran och la mig därefter på rygg och studerade himlavalvet genom tallarnas trädkronor. Det blev mer och mer fuktigt i luften allt eftersom temperaturen sjönk. Vid ettiden på natten bestämde jag mig för att krypa ner i sovsäcken. Den var ett bra skydd mot den något råa luften. Jag räknade inte med att sova något, utan bara ligga och vila tills ljuset återvände när solen gick upp. Jag somnade dock och vaknade först runt fyra. Det var ett par tranors trumpetande som agerade väckarklocka. Tranorna hördes trumpeta till och från under stora delar av morgonen.

Jag gick upp och plockade fram kameran och började fotografera. Vid ett tillfälle låg jag på knä i en svacka och fotograferade stenhällen med dess mossa. Plötsligt hörde jag ett ljud bakom mig. När jag vände mig om såg jag en älgko komma småspringande emot mig. När kon upptäckte mig så svängde den snabbt av och försvann springande i rask takt. Lika plötsligt som älgkon dykt upp försvann den. Jag han aldrig få loss kameran från stativet för att få möjlighet att fotografera den. Mötet var dock en trevlig naturupplevelse.

Jag fortsatte mitt fotograferande ett tag till innan det var dags för fika. Under fikastunden hörde jag ljud från en brunstig råbock på avstånd. Plötsligt så hör jag råbocken komma närmare. Jag gjorde en missbedömning av hur närma den var. Jag trodde den var längre bort så att jag inte skulle få möjlighet att se den. Plötsligt hör och ser jag den komma 75 meter ifrån mig susande mellan träden. Att fånga den på bild var inte att tänka på. Lugnet och tystnaden la sig och jag ömsom fotograferade och satt och bara njöt av lugnet och tystnaden.

Vid åttatiden packade jag ihop mina prylar och såg till så att allt såg snyggt och rent runt mig och styrde stegen hemåt. Jag hade haft en underbar natt och fått vara ett med naturen.

Bild 1.

Bild 2. Utsikt när jag låg på rygg på liggunderlaget.

Bild 3.

Bild 4.

Bild 5.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.