I söndagsmorse besökte jag ett favoritställe, nämligen Oxnö i Stockholms södra innerskärgård. Nu i december med korta dagar och solen går upp sent, vid halv nio, är det möjligt att komma ut till denna plats utan att behöva gå upp väldigt tidigt. Jag hade väckarklockan satt på klockan sex. Strax innan halv åtta var jag på plats.
Ljuset hade den härligt blåa karaktären som brukar kallas blå timmen. I horisonten österut så fanns en mindre molnbank. För övrigt var det mån- och stjärnklart. Temperaturen var någon minusgrad. Med andra ord perfekta förutsättningar.
Den första halvtimmen var det perfekta fotograferingsförhållanden. När jag vid åttatiden tittade ut över havet åt öster upptäckte jag att molnbanken mer eller mindre försvunnit, istället för att växa till sig och bryta solljuset och skapa magiska färger. Nu blev det sparsamt med färger, men jag hade en skön morgon och kreativiteten sprudlade och ett 80-tal bilder skapades. Jag var så inne i fotograferandet att jag inte kände av att det var rätt kyligt. Det gjorde jag först när det trevliga ljuset försvunnet och det var dags för att plocka fram mackorna och kaffetermosen.
Bild 1.
Bild 2.
Bild 3.
Bild 4.
Bild 5.
Bild 6.
Bild 7.
Bild 8.
Bild 9.
